Imorgon börjar mitt nya liv

Jag ska börja mitt nya liv imorgon. Och nej, det handlar inte om att börja träna eller att dra ner på kalorierna. Från och med imorgon ska jag stretcha stjärten och använda tandtråd en gång om dagen! Inte samtidigt troligtvis eftersom det är mycket som ska tänkas på under båda momenten. Anledningen till förändringen är att jag numera är för gammal för att inte göra det som är bäst för mig. Jag har spelat fotboll nästan hela mitt liv och stretchar därför som en fotbollsspelare. Med andra ord, jag stretchar inte alls.

Detta leder till att jag med jämna mellanrum blir sne i bäckenet och får ryggont. Då går jag till kiropraktorn som knäcker till här och där så att jag blir rak igen och så säger hon åt mig att stretcha stjärten. Jag lovar att jag ska göra det, tackar för mig och går därifrån. Några månader senare är jag tillbaka. Hon frågar mig om jag har stretchat. Det har jag inte men jag lovar att jag ska bättra mig... Sådär har det hållit på nu i alltför många år så imorgon bannemig, är det jag som börjar stretcha stjärten, minst en gång om dagen!

Detsamma gäller tänderna. Jag har nämligen fallenhet för att få tandsten. Flera gånger har jag fått det omtalat för mig att tandtråd är lösningen på problemet. Jag har köpt så kallade plackers, tandtråd på skaft. Jag kör några gånger men så helt plötsligt så slutar jag. Så när tandläkaren säger åt mig att använda tandtråd lovar jag att jag ska bättra mig.
So here I am på sista dagen i mitt gamla liv. Sista gången jag tvingas gå och få en tandstensrensning och sista gången jag fått gå och knäcka bort ett snett bäckene. Imorgon är det nya tider. Imorgon är det jag som börjar vara rak och ren! Jag ska bannemig bättra mig...

Varför är journalist världens bästa jobb?

Björn Häger skriver i sin bok Reporter-En grundbok i journalistik om varför journalistyrket slår allt annat. Eftesom jag kom in på Journalistisk produktion och därmed har chansen att så småningom faktiskt jobba som journalist, känns det skönt att få anledningarna listade för mig:

1. Du kan ringa vem som helst och fråga om vad som helst.

2. Du kan förändra världen.

3. Du blir sedd.

4. Du lär dig något nytt varje dag.

5. Du träffar nya människor varje dag.

6. Du får vara med och skriva historia.

7. Du är en del av demokratin.

8. Du gör att människor blir glada och informerade.

9. Du kan utvecklas och göra karriär, utan att behöva bli chef.

10. Du blir allmänbildad och kommer att vinna i olika sorters sällskapspel.

Vilken av dessa punkter tror ni är den som får mig att bli mest motiverad?
Nog vore det fint att kunna förändra världen eller att ringa till Anders Borg och fråga hur länge han kokar sitt ägg på morgonen. Det vore givetvis fantastiskt att vara med och skriva historia eller att göra karriär utan att bli chef. Jag skulle inte bli en bra chef. En del av demokratin borde jag kunna vara ändå. Sedd blir jag nog av de allra flesta som möter mig och som inte har ett allvarligt synfel eller tittar bort. Lära mig något nytt varje dag skulle jag nog kunna ordna själv om jag ville. Just nu levererar min utbildning nya kunskaper varje dag så jag behöver inte leta direkt. Jag tror nog att jag lyckats göra en och annan människa glad någon gång. Dessutom tror jag att makthavare som granskats av journalister inte alltid blir så glada. Vill jag träffa nya människor är det bara att vända huvudet till höger eller vänster på tunnelbanan och snacka lite.
Det som återstår på listan, tillika det som kommer driva på mig mest i jakten på journalistyrket är viljan att bli allmänbildad så att jag kan vinna alla sällskapspel. Helst TP.

Pappa håll i hatten för snart klår jag dig i allmänbildning!


RSS 2.0