Åska
Jag tänkte ta mig tid att lägga upp lite semesterbilder från de senaste veckorna...men det blir inte idag. Istället ska jag återberätta vad som hände i söndags som fick mig och min kusin Linn att skratta så att vi grät.
Det åskade i söndags så i Svansbo höll vi oss inomhus. Vi åt och grisade som så ofta hemma hos mamma och pappa. Eller egentligen var det ju jag och Linn som grisade medan mamma bakade focaccia och talade om för oss att hon minsann inte var rädd när det åskar.
Då det var första gången som mamma provade det här receptet var vi nyfikna på hur det gick. Så vi tittade på när mamma bakade och jag tänkte att jag minsann skulle ta ett kort...
Detta blev resultatet men det var vad som följde som var det roliga. När kamerablixten gick av satte mamma händerna för öronen och hukade sig ner i väntan på efterföljande åskmuller varpå hon skriker: "nej nu är den jävligt nära". Vi skratta så vi tjöt, det var ju kameran. Vi skrattade länge och flera gånger av bara tanken. Jag skrattar nu också.. Lilla mamma, det är klart det kändes nära med en blixt 20cm från örat. Om åskan är så nära blir även den orädda åskrädd.
Kommentarer
Postat av: marie
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅåå jag hade vela sett`na. Jag skrattar jag mä. Kram
Postat av: Celina
Hahahaaa nu är det jag som skrattar så jag gråter!! Fy vad underbart, detta inlägg gjorde min kväll!
Trackback
