Försäljare
Det är ganska intressant det där med försäljare... Jag undrar hur de blir motiverade på morgonen att bege sig iväg för att vara dem som, om inte alla så i varje fall väldigt många avskyr. Det är också intressant hur jag och säkerligen många andra ändå inte klarar av att gå förbi utan att bli indragen av dem. Det är konstigt, då det finns få som får mig att känna mig så obekväm som försäljare. Jag tänker framförallt på alla Tele2-människor, det kryllar av dem..
-Damen, har du Tele2? (Damen, jag? Vad då damen?)
Ändå har jag gått på det hela en gång. Det var som om de tvingade mig att stanna upp och drog mig med osynliga händer fram till bänken där hela proceduren började. De ringde någonstans och frågade konstiga frågor till någon som kunde svara på allt om mina telefonvanor och räkningar, de skrev en massa... Sen vips! har jag Tele2 istället för Telia och hundra gånger dåligare täckning men som de lovade billigare räkning.
Här om dagen hände det igen...
-Damen, har du tele2?
(Yes! Nu kan jag bara säga ja och gå förbi för jag har ju Tele2 redan, då måste de väl vara nöjda?)
-Ja, det har jag!
-Vad bra, då ska du få en present av mig. Kom!
(Men tar det aldrig slut? Jag vill inte ha någon present)
-Eh, nej tack det är bra.
-Jo, kom!
Sen är de där igen, de osynliga händerna som drar mig mot bänken där hela proceduren börjar..igen. De ringer någonstans och frågar konstiga frågor till någon som kan svara på allt om mina telefonvanor och räkningar, de skriver en massa... Sen blir det inget mer. Försäljaren konstaterar bara att jag redan har bästa möjliga erbjudande från Tele2 som och låter mig gå. Förstår ni vilka möjligheter det ger mig till nästa gång?
-Damen, har du Tele2?
-Jajemen det har jag och det bästa möjliga erbjudandet som går!
Jag kommer ta mig lika lätt ur den situationen och sortens försäljare som med telefonförsäljare. Dem har vi ju alla lärt oss hur vi ska hantera: "Nej tack, jag är inte intresserad" och så brukar det lösa sig. Jag såg faktiskt en rolig statusuppdatering om just detta på facebook. Någon hade skrivt om min en gammal skolkompis som hade fått ett telefonsamtal:
-Ja hejsan! Jag ringer från Radiotjänst...
-Nej tack, jag är inte intresserad!
-Nu är det ju inte riktigt så det fungerar...
Man kan ju inte annat än att försöka.
Hund?
Att bo med mig är som att bo med en hund. Det är hår överallt. Att det behövs dammsugas en gång per dag är inte att överdriva...
Nog ligger det något i det jag säger?
Kvinnan som nös...
Jag åkte tunnelbana hem från jobbet och hade näsan i min kurslitteratur när kvinnan snett framför mig nös. Inget särskilt så jag läste vidare. Sen nös hon igen och det är egentligen inget konstigt för vi vet ju alla att nysen sällan kommer ensam. Men sedan nös hon igen...igen...igen och igen! Nu kunde jag inte bara läsa vidare utan att visa medkänsla för den stackars nyserskan. Så jag tittade på henne för att ge henne ett nej-men-sedär-vad-mycket-du-nyser-stackare-leende och kanske ge henne ett kolla-på-lampan-så-går-nysen-tillbaka-tips. Man jag hann inte för hon mötte min blick och förklarade att det var någon slags allergi som kom då och då. "Det brukar bli 10 och nu är jag bara uppe i 6 så jag har ju några kvar". Jag fortsatte "läsa" och låtsades som om jag inte brydde mig om att räkna kommande nysar för att se om det skulle bli 10. Hon var inte färdig-nysen vid 6 st utan hon nös vidare och de var uppe i 7... hon nös igen, 8... och igen, 9. Jag smyg-tänkte där i min bok att nu har hon bara en till på sig annars skulle det kunna bli för många eller så kanske det har gått över redan och då blev det ju bara nio! Men icke en sista nys släppte hon ut och "allergin" hade fått sitt utlopp. "Sådär ja, nu var det över", sa kvinnan. Och bannemig det kom inga fler. Inte så länge hon var kvar på tunnelbanan i alla fall. Fascinerande, tycker ni inte?
Flashig
Jag skulle vilja säga att blogg.se är en av de svåraste blogg-sidor som finns! Jag kan inte piffa till min blogg med en sån där fin header eller vad det heter. Jag kunde inte ens lägga upp ett youtube-klipp här om dagen. Länka gick bra men inte få in klippet på sidan. Kanske är det jag som gör fel men mest tror jag att det är krångligt. Det påminner mig om tiden när "alla" hade Lunarstorm. Ja, jag var en av dem... I alla fall så kunde man fräscha upp sin sida med hjälp av massa koder som var tvungen att veta om. För att göra att bakgrunden skiftade i olika färger, att texten var grön eller för att göra feta rubriker. (Lite som fusk-koden på "The Sims"som gav en obegränsat med pengar att bygga hus för. Ja, jag spelade The Sims...) Jag kunde i alla fall inte dessa koder men min kompis gjorde det. Hon hjälpte mig att fixa en urläcker sida som skiftade i olika nyanser av blått och med rubriken "Get the party started" efter Pinks låt. Så fantastiskt passande för den jag var när jag var 13-14 år. Eller? Jag var väl så o-Pinkig som allra helst. Jag kände mig nog snäppet coolare med en sådan sida i alla fall.
Frågan är om det finns ett enklare sätt eller om jag måste lära mig systemet med alla koder eller om jag helt enkelt bara ska ge upp? Men eftersom jag uppdaterar så sällan vore det kanske roligare för de som faktiskt läser ska ha nått fräsigt att titta på när inläggen är gamla... Jag vill ha en flashig blogg!
Flicka lilla
Vi stängde på jobbet och pratade om att det kanske inte är det roligaste man kan göra på en lördag. Alternativet kanske kunde ha varit en fantastiskt utekväll...Eller?
En tjej på jobbet (inte ens fyllda 20år) säger: "Jag kommer på mig själv att vara som en 45-åring ibland när jag sitter hemma och gäspar på en lördagskväll." Jag som har några "fler" år på nacken tänker att det börjar tidigare än du tror flicka lilla. Sen känner jag att måste varna henne: "Efter 20 går det bara utför. Du är för trött för att gå ut på fredagen efter en dag på jobbet/skolan så lördagen skulle passa bättre. Om det inte var så att du behöver två dagars vila efter en utekväll. Skulle du mot förmodan dra till med en två-dagars kanske du har återhämtat dig framåt onsdagen."
Tenta och dess följder...
Man blir som man blir när veckan innehåller en tenta...
- Tiden innan tentan är det bara plugg och 100% fokus som gäller. Sen om detta följs är en annan sak men det gäller att i alla fall försöka. Diskussioner på facebook med kurskamrater är faktiskt till stor hjälp.
- Kvällen innan tentan hamnar man i stadiet då man får för sig att man inte har lärt sig någonting. Man kan inte ett svar på en enda fråga och när man vill ha hjälp av de andra på facebook blir svaret: "gå och lägg dig!"
- På morgonen, timmarna före tentan känner man sig en smula uppgiven och är rätt övertygad om att det kommer gå åt helvete. Men man har ju redan satt sig på tunnelbanan och kommit halvvägs till skolan så då kan man ju faktiskt lika gärna bara göra det.
- Under tentat blir man irriterad på grannen som trycker ut nytt stift i pennan men det går inte. Man blir också förvånad över hur mycket man vill skriva och hur mycket skrivkramp man egentligen kan få.
- Efter tentan blir man alldeles koko i huvudet. I huvudet finns nu ingenting om gubbar och dess "offentlighet". Men det infinner sig en blandning av lättnad och yrsel. Inte alls en favorit faktiskt.
- Yrsel medför att man inte tänker klart och blir en aningen seg. Vilket i sin tur medför att man blir sen iväg hemifrån, springer ner hela vägen till tunnelbanan, glömmer att man bytt jacka och att tunnelbane-kortet därmed är kvar hemma och i helt fel ficka. Då får man för sig att nöden inte har någon lag och att det passar sig att planka. Det är också då som SL-kontrollanterna bestämmer sig för att ställa upp sig likt en mur och täcka allas väg ut för att köra extrakontroll på biljetterna på den stationen man sak av på. Tenta-yrslet i huvudet och stressen gör att man anger plankningen frivilligt till kontrollanterna i hopp om att de ska förstå ens situation. Det är då man får veta att de tänker rapportera en och man blir skyldig att betala.."nej inga böter, men avgiften". Som ligger på 1200kr! Det är då man som yrslig och försenad svettkorv berättar läget ännu en gång, påpekar att beviset är ens röda ansikte och tillägger också att man är fattig student som inte har råd att betala "oböterna" på 1200kr. Det är då man som yrslig, försenad svettkorvs student helt plötsligt blir förbisläppt och förstådd(?) Vilket medför att man kan skynda vidare lika orik som man var innan...
Multitasking
Multitasking innebär att man göra flera saker samtidigt, framförallt för att spara tid. Jag skulle säga att Stockholm är centrum för multitasking. Tänk er take-awaylatten/termos-muggen som sitter i var och var annans hand, eller tidningen som alla passar på att läsa på bussen eller tunnelbanan.De tog upp ämnet multitasking i Morgonpasset i P3 en gång. Nour El-Refai var på besök och och berättade att hon brukar spara tid genom att bajsa och äta macka samtidigt. Det gör inte jag. Men jag är ju inte en känd komiker heller... Men däremot är jag en tjej som tyvärr inte har lärt mig att säga nej. Om det är för att jag är för snäll, för dum eller helt enkelt vill vara med på allt, det vet jag inte. Men allt som oftast hör jag mig själv säga: "jag kommer", "jag fixar", "jag är med" eller "klart jag kan jobba". Det resulterar i att jag är en tjej med massor att göra på väldigt lite tid.
Jag har funderat på om detta är en kvinnlig egenskap eller kanske bara ett släktdrag. Jag vet bara att jag och mina kvinnliga Svansbo-kusiner är experter på att vara med på allt. Kan då multitasking vara lösningen på vår situation? Jag tror det. För hur klämmer man in tid för sig själv och för praktiska saker mellan 150% pluggandet, jobbandet osv? Ett förslag kan vara att läsa kurslitteraturen samtidigt som du stretchar på gymmet. Putsa skorna när du åker tunnelbanan. Ta med datorn och kläm in italienska chatten med din lärare under uppvärmningen på dansen... Men att kombinera tenta-plugg med tvätt och städning är något jag inte får ihop riktigt. Men det kanske handlar mer om prioritering än om bristande förmåga. Tenta-plugg och mys med pojkvän går inte heller ihop så bra men det handlar kanske också om prioritering...
